Vem bär ansvaret om en olycka händer vid ett vindkraftverk?

Det är ägaren av vindkraftverket som är ytterst ansvarig att kontrollera att alla regler och bestämmelser följs och att olyckor förebyggs. Ägaren är även ansvarig för samordningen av arbetsmiljöfrågor. Om service är den enda verksamhet som förekommer vid vindkraftverket och den utförs av en enda firma bär denna firma ansvaret för de servicetekniker som utför arbetet på vindkraftverket. Ägaren är skyldig att se till att det finns fasta anordningar och andra anordningar så att den som arbetar där (utan att vara arbetstagare till honom) inte utsätts för risk, ohälsa eller olycksfall. Ägaren ansvarar även för att varningsskyltar sätts upp inne och utanför vindkraftverket. [22]

Läs mer på: Arbetsmiljölagen.

 

Vad gäller vid tillträde till vindkraftsparker under byggnation?

I byggföreskriften Bygg- och anläggningsarbete AFS 1999:03 står det: ”En plats eller ett område där byggnads- eller anläggningsarbete utförs skall avgränsas på väl synligt och lätt identifierbart sätt. Runt en byggarbetsplats och i dess omedelbara närhet skall det finnas skyltar på lämpliga platser.” [23] Syftet med skyltningen är att begränsa möjligheten för tredje man att komma in på en byggarbetsplats där de kan utgöra en risk för arbetstagarna. Detta är i linje med boverkets föreskrifter BBR 2008, 2:3, där markarbetsplatser ska vara ordnade så att tillträde för obehöriga försvåras och risken för personskador begränsas. [24] Det är i slutänden en fråga för arbetsgivare och BAS-U på byggarbetsplatsen att göra en riskbedömning. Om de anser att alla obehöriga måste hållas borta från arbetsplatsen för att säkerheten ska bli tillräcklig, kan de hägna in arbetsplatsen och även ha inpasseringskontroll om de anser att detta behövs.

Läs mer på:
Arbete i slutet utrymme, AFS 1993:03

Boverkets byggregler, BBR 2008

 

Hur farligt är det med iskast?

Vid vissa meteorologiska väderförhållanden kan is byggas upp på bladen för att sedan släppa och slungas iväg. Normalt stängs vindkraftverket automatiskt av om is fastnar på rotorbladen och därför faller isen sällan längre sträckor från vindkraftverket. Hittills har ingen person träffats av nedfallande is men intilliggande byggnader och bilar har till exempel tagit skada.
Även om chansen att bli träffad bedöms lägre än från nedfallande istappar från hustak bör försiktighet iakttas vid temperaturer kring nollstrecket då risken för att is skall lossna från rotorbladen ökar. Om man vid sådana väderförhållanden behöver vara i närheten (< 300 m) av vindkraftverket bör man närma sig verket med vinden i ryggen eftersom iskast endast förekommer ”nedströms” vindkraftverket. [25]

Läs mer på:
Vindforskrapport: Icing of Wind Turbines

 

Vad är maskindirektivet?

Eftersom ett vindkraftverk betraktas som en maskin omfattas den av det så kallade maskindirektivet (Direktiv 2006/42/EG). Syftet med direktivet är att genom harmoniserade krav undvika olyckor i industriella maskinparker vid konstruktion, tillverkning samt drift och underhåll av maskiner. Genom detta kan ett starkt skydd för hälsa, säkerhet och fri rörlighet för maskiner inom EU säkerställas. [26] I Sverige är det Arbetsmiljöverket som kontrollerar att maskindirektivets krav efterföljs. Tillverkaren måste göra en riskbedömning där hänsyn tas till alla risker som en maskin förknippas med eller ger upphov till. Risker som inte kunnat undanröjas genom åtgärder i konstruktionen ska tillverkaren informera ägaren om. Ett exempel på risker är iskast. [27]

Läs mer på:
Vägledning för tillämpning av maskindirektivet
Energimyndigheten om vindkraft och säkerhet

 

Vad är CE-märkning?

En CE-märkning garanterar maskinernas överensstämmelse med kraven i maskindirektivet. Det är tillverkaren, deras representant eller den person som har ansvar för att släppa ut maskinen på marknaden, som ska CE-märka produkten. [26]

Om Arbetsmiljöverket konstaterar att ett CE-märkt vindkraftverk har sådana brister att det kan äventyra säkerheten, kan de förbjuda att vindkraftverket ifråga tas i bruk eller släpps ut på marknaden. [27]